Äntligen premiär för Jazzen efter trimmande och fixande under lång tid.
Igår provflögs den kort på fältet hemma och där visade den sina bästa sidor genom att glida spikrakt 120 meter på ett mycket måttligt handkast.
Jag hade tidigare i veckan haft mailkontakt med Smajly som är kunnig på dessa backar och landningsprocedurer. Men då vädret var helt underbart kunde jag inte hålla mig, lastade in ett par maskiner i bilen och skjutsade ut Ingela till klubben. Ringde och väckte David (vid 11-tiden) som också skulle följa med för en maiden, eftersom Ingela skulle stanna kvar på klubben så ville Jan ta hennes plats i bilen för att se hur det går till. Vi körde ut till Glumslöv och gjorde klart förberedelserna, 2 maskiner var nu laddade och klara på hangkanten.
Jan fick assistera med första kastet och inte helt oväntat gick Jazzen som på räls i den västliga vinden, endast 5 klick höjdtrim behövdes. Första flygningen varade i ganska exakt 6 minuter och landningen blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig, ett par meters promenad/klättrande fick det bli då den hamnade lite för nära slänten och tappade allt lyft. Med tanke på att det är första lyftet känns det ändå ganska bra.
Lämnade över radion till Jan så att även han fick prova på hangflygning en stund. Jag misstänker att det inte var sista gången för honom, även om hans maskiner har den dubbla spännvidden
Andra omgången blev mycket bättre, ställde timern på på 15 minuter för att klara inträdet till LSF Level 1 men höll den uppe närmare halvtimmen så det var absolut inga problem med det kravet. Hade nog kunnat hålla den uppe bra mycket längre om det inte hade varit för det ickeflygande sällskapet som började känna av kyleffekten från vinden.
Även eHawken fick gå upp en runda men var inte alls lika trevlig som Jazzen på hanget, den trivs bättre i lugnare väder med termik och får nog fortsätta med det ett tag till.
När vi hade packat ihop allt och påbörjat färden mot bilen dök så äntligen “guiden” Smajly med sina kamrater upp på parkeringen. Som vanligt när helt okända modellflygare träffas så blir det massor av trevligt snack. David åkte i förväg till hemmafältet och jag och Jan diskuterade allt mellan himmel och jord med sällskapet från Landskrona.
Det är definitivt inte sista gången dalen får besök av Jazzen. Förhoppningsvis får David med sig sin DG-1000 nästa gång.
